God jul....

Dan före doppardagen, ja det är idag det. Jag vaknade upp och kroppen kändes tung som bly, och huvudet dunkade som bara den. Att andas genom näsan var knappt någon ide, men det var ingen ide att ligga kvar. Utan steg upp och tog mig alvedon, tog en kopp kaffe, kröp sen ner under min underbara filt i soffan. Där hade jag nog kunnat stannat om det inte funnits en massa jävla måsten rent ut sagt. Men det finns det, och även om många skuggor viskar att det är jag som sätter upp måstena, skulle jag vilja se hur en dag skulle se ut om jag inte såg alla dessa måsten.
Så det var bara att kämpa sig upp, ta sig ner till tippen och rensa skit som legat på trappan och stört mig nu alldeles för länge. Sen var det en tur med julblommor hit och dit, och paket som skulle levereras.
Sen kom uppesittarkvällen, och bingo skulle spelas, detta tillsammans med en god Bailys och bara lugn och ro skulle jag tro. Men bara för att jag vill ta det lugnt är det inte säkert att tvätten och disken känner för det. Så det blev ett hattande hit och dit mellan kök, tvätt och bingo. Ja ni ser full fart hela tiden.
Men nu ger jag upp och försöker inse jag behöver vila innan jobbet i morgon, och det är nog ett måste. Så nu tar ni hand om er där ute och en underbar kväll och i morgon är det Julafton.

Bowling och Julstress...

Hej där vinter land, nu är det jul. Eller vad ska man säga, jag tycker det är underbart, samtidigt som jag svär som en borstbindare när jag står där och försöker hitta bilen under snön. Men nu är det snar julafton och då kan det gott ligga kvar tills de dagarna är över. Vecken som gott har varit tung då min förkylning inte ger sig och jag är lika envis jag och arbetar på som vanligt.
Vi hade dock ett avbrott från vardags stressen i veckan och det var bowling med Rogers syster och familj. En hel kväll med randiga skor och många skratt. Visa var nog mer vinst benägna än andra, men dock ändå så var alla glad och lyckliga när vi satte oss ner till bords. Sen sjöngs det för G som fyllde år, och maten kom till bordet. Mycket lyckad kväll som sagt, och man kom ifrån vardagen lite, vilket var mycket skönt.
Nu är jag ledig tills julafton, tänkte då bara koppla av och se om jag kan bli av med förkylningen men det verkar som det alltid dyker upp något jag ska göra.
Nu ska jag passa på stänga in mig i mitt sovrum och bara vila en kvart eller så, ta nu hand om er alla där ute så återkommer jag närmare jul.

Plack off

Idag har jag haft ledig dag, så det innebär ingen ro och ingen rast. Då min lilla hund behövde vetrinärvård var det bara idag bege sig till Tibro och få det hela gjort. Jag ringde förra veckan och fick en tid just idag vilket passade mig perfekt.
Förra gången vi var där var det för min stora hund, det var ju ett tag sen och han har ju klarat sig galant. Då möttes vi av go och glad personal, och därför sökte jag dit igen. Tyvärr hade väl ryktena om just den Veterinär Rex skulle få idag, inte haft bästa kling, men känner man mig vet man att jag inte dömer någon innan jag själv kan uttala mig.
Så slutresultatet: Bra och professionell personal, som verkligen älskar sitt jobb. Vänliga mot både mig och Rex, alltså dit åker vi igen om nu något skulle hända.
Under kvällen har vi alla i familjen bara pysslat om sjuklingen och vi hoppas det dröjer innan nästa besök.
Kanske ni nu undrar vad som var som blev felet med min älskade Rex, visade sig vara tänderna .....alltså han kom hem med några mindre tänder än när han kom dit. Hade visst tandköttsproblem i hela munnen, ja nu är det ordentligt med tandborstning som gäller.
Ett litet ord på vägen, alltså Plack off funkar inte.

Denna någon...

Just denna lördag har varit underbar, jag och älsklingen har handlat det mesta inför julen. Maten är nu så gott som klar, och ja det finns inte så mycket att tillägga på lista ogjort inför julen och det är faktiskt riktigt skönt vill jag lova. Så förmiddagen sprang i väg och jag skulle ju börja jobba på eftermiddagen och det kändes väl inte så där lockande vill jag lova. Men det är ändå ok när man väl kommer dit. Innan jag for dit tog jag och hjärtat lite gott att äta och bara kopplade av framför TV Tyvärr kom jag ju lite förtidigt till jobbet, hade läst fel på mitt schema, men vad gör det när man har trevliga arbetskamrater att fördriva en stund med.
Nu på kvällen är man själv och just då har mina tankar fått vandrar runt lite så att säga, kanske både på gott och ont. En nära vän till mig drar sig mer och mer undan från allt det som vi andra är så vanan vid, man kan inte annat än bara undrar vad gör man för fel? Jag kan inte komma på något vi gjort för att skrämma iväg denna någon, eller fått denna någon att känna sig utanför. Denna någon är mycket saknad av oss alla, och jag gör samma vanor som förr. Maten står klar, när jag vet denna någon skulle komma hem. Tyvärr kommer denna någon inte hem, och man får frysa in maten. Kaffet man kan ta i hop med sin bror, de stunderna är borta.
Man undrar vad som händer och vad som rör sig, när man ser denna någon göra saker som vi andra vet att inte är något vanligt. Svårt att förstå vad jag skriver? Ja det kan jag hålla med om, och jag vet inte hur jag ska uttrycka mig annars faktiskt. Nu kan jag inte skriva mer utan att jag blir mer förvirrad än innan. Det är som det är och jag hoppas kanske det kommer en förklaring till att vägen har flera vägskäl. Från att ha delat allt finns nu så mycket man inte vet, och jag kan bara säga att det gör ont, att förlora en nära vän är tufft.
Nu fick mina tankar ventilera lite och kanske jag får lida för det, men detta är min blogg och jag skriver det jag vill. Uttrycker mig hur jag vill.
Nu är det snart söndag, och jag och sambo ska då hälsa på mina vänner utanför Timmersdala. vi ska låta våra hundar får mötas för första gången, ska bli roligt att se hur det går. Nu får ni ha det gott alla mina vänner där ute, så ses vi snart ska ni se.

Lucia...

Nu har Lucia dagen passerat och julen knackar så smått på dörren. Sen sist jag skrev har dagarna bara sprungit iväg, och jobbet har haft mig som en ständig gäst. Nu har TV rummet fått sin sista uppgradering och jag är väldigt nöjd. Så där dyrt blev det ju inte, och man behövde bara lite flytt lådor till allt som stod i vitirinskåpet, för det skulle ju bort.
Har även hunnit med att ätit julbord, vi har ett på jobbet varje år, tillsammans med de boende, och tomten kommer på besök. Det är väldigt trevligt och man känner sig som en fyrkant när man ätit all god mat, men det är ju så gott.
Julgranen har nu kommit på plats och under den ryms några paket, och det luktar gran i huset, tycker det är så mysigt.
Så nu har jag väl inte så mycket att tillägga för denna gången, som ni märker händer inte mycket fast dagarna går fort. Så nu tar vi och tar tag i denna dagen för det är ju helg med jobb tyvärr denna veckan. Så hej då alla där ute så länge.

Söndag, uten ro och vila...

Tänk att nu har helgen tagit slut, och man funderar alltid på varför det går så fort med allting. Denna helgens bestyr var ju inte planerade för fem öre, och fredagen blev lugn och harmonisk så som man önskat. Sen kom lördagen och det blev upp tidigt för att köra ungdomarna till Kuletomten, fast ärligt vart inte jag så drabbad då jag har en underbar sambo. Han tog tag i detta och körde iväg dem, så du kunde jag krypa ner i sängen en stund till.
Eftermiddagen kom och vi beslöt oss för att ta en sväng till Lidköping. Sara och pojkvännen följde med, så det blev en mysig stund, med mest fönstershopping. Så det blev en billig runda, men vi avsluta den med en mysig fika stund på kondis i Lidköping. Sara passade på att övningsköra och det är bara bra, för det behöver hon, men snart ska hon sätta igång med lektioner ska blir intressant och se hur det ska gå. Men jag tro att kommer gå fint fin det. När mörkret föl över vårat lilla hus, var baren som bortblåsta och vi var alldeles ensam hemma jag och älsklingen. Vi tände lite ljus och beslöt oss för att kolla om Fia med familj ville komma över på lite enkel fika. Sagt och gjort de kom och vi fick en mysig kväll tillsammans. Vi pratade lite om hur vi skulle fira födelsdagsbarnet framöver och vi kom fram till en bra lösning vill jag lova. Nu ska allt bara falla i lås så att säga.
Söndagen kom och vi tar det fortfarande inte lugnt, Vi beslöt oss för att möblera om i vardagsrummet, och blocket lockade med en billig mediamöbel. Kväll kom även denna regninga söndag och nu var alla hemma igen, så det blev lite kalasfärs och glass till efterrätt, sen har soffan varit våran vän hela kvällen.
I morgon är det måndag igen och det är dags för jobb och jobb, och det är nog helt ok faktiskt. Så till er alla där ute, lova ta hand om er och stressa inte ihjäl er nu inför julen.

Helgen första dag...

Nu har arbetsveckan nått sitt mål, och helgen stundar. Händer inte mycket här i helgen, men en att granen ska in och vi ska köra hem svärmors gran till henne. Så jag kan inte just nu komma på mer vad som förväntas av mig i helgen. Men faktiskt det är riktigt skönt att ha en sådan helg, för jag har ett starkt behov av bara vila just nu. Min kropp har inte varit min vän de sista dagarna vill jag lova, och mycket porslin och annat har fallit i golvet då jag bara tappar greppet. Så med andra ord det blir en vila helg, fast man får hoppas det inte bara blir i ord utan i verkligheten. Ha det gott nu alla där ute...

Gul som saffran...

Ja nu var det över för detta året, alltså jag menar firandet av mina barn. En har ju fyllt år, och en ska snart i dagarna fylla år, så då slår man ihop det och av allt detta blir det ett enda firande, en enda dag. Visst är det smart det tycker jag i alla fall. I år hade jag tid över så det blev hembakat för hela slanten, måste säga att det var roligt att få tid över till att baka. För det är något jag verkligen gillar att göra, och så länge min kropp vill vara med så ska jag nog försöka. Nästa gång blir det nog en ny sats lussebullar, för oj vad det gick åt i helgen. Men tjuven heter nog Marcus, tror snart han kan bli gul av all saffran han åt. Men det är ju en helt annan historia.
Först på dagen kom pappa till barnen, i hans följetåg kom farmor, morbror, med mera. Allt lika trevligt att vi kan träffas och fira barnen så här jag och mitt ex. Men jag tycker det är så underbart roligt, och hans tjej är ju verkligen en underbar tjej som jag har en hel del gemensamt med.
Sen kom Sambos släkt under eftermiddagen, och det gjorde mig verkligen glad. Satt en stund vi bordet och begrundande systrarna hans, vilket härlig trio det är. Det är en gemenskap dem i mellan som jag verkligen beundrar.

Så nu har jag anyleserat färdigt för idag kan jag tycka, men jag får inte glömma att lilla söta Annelie dök upp och det om något gjorde mig glad. Vi är så nära vänner, men tid och annat gör att det inte finns mycket kvar just för oss. Så när vi väl träffas är det så mycket att prata om och mycket vi har att ta i kapp.

Söndagen kom och man var allt lite sliten efter gårdagen spring, men det fanns ingen tid för vila. Det var upp och i väg till Therese och Manne, de behövde lite flytt hjälp och där fanns vi. Det tog inte så lång stund, då de hade förberett det mesta, men att bara ner tunga grejer till bilen, då är det bra med två män. Nu drar hon ju Bankeryd för ett nytt kapitel i sitt liv, och vi hoppas verkligen att det ska bli bra, och det tror jag med. För de ser ut att passa så bra ihop, de är som mjölk och choklad.

Ja nu fick ni lite inblick i min helg, och nu är det ny vecka och då är fullt upp. Det är jobb och jobb, hem som ska skötas, och andra saker hit och dit. Ja ni ser egentligen skulle jag nog vara vid min torktumlare och vika tvätt just nu än att sitta här. Tänk så fel det kunde bli...

Galet mycket...

Jag har snart inte mycket kvar till mitt försvar att jag är så seg på att skriva, fast om jag ska försöka så just denna gången är det galet mycket att göra. Barnen fyller år, advent har knackat på dörren. Som sann jul tjej vill jag gärna både baka lussebullar, fylla upp frysen med smått och gott. Så det gör jag gärna, även om jag i år upptäckt att min kropp inte orkar lika mycket som den har gjort, och då är det tur man har sin sambo, barn och J för de ställer upp. Vet bara när fönstren skulle putsas, hur jag svor över den. Ibland önska jag att man bara kunde öppna plånboken och låta någon komma hem och göra det, men jag kan inte kosta på mig den lyxen, utan det får ske med inblandning av sambo. Fast måste nog erkänna att vi hade lite roligt när vi stod här och tvätta fönster och hängde upp gardiner. Så på det viset är det positivt, och hjärtat mitt får mig alltid att le och jag kan för ett ögonblick glömma min smärta som förtillfället styr över min kropp. Men nu är det mesta gjort, och jag kan koppla av i ett julfint hem, där tomtarna tittar på en från spisenkanten.
Vad händer annars i veckan då`? Ja efter att ha konsulterat med en firma om min stackars tvätt maskin, inser jag att det blir billigare att leta efter en ny. Den har nu gett upp och vill inte ge mig ren tvätt. Så vi får säga hej då till den och se vad vi nu ska göra, någon ersättare måste jag hitta. Får tacka för all trogna år den gett mig och min familj, men nu får den vila i frid.
Ha ha nu var det sagt och jag ska nu gosa ner mig i soffan och bara vila inför nästa pass på jobbet...

Jul jul....snart...

Hej där alla blogg läsare. Nu har en ny blogg vecka börjat och jag funderar på om jag inte ska hinna blogga lite denna vecka. Inte lämna er helt utan ord från mig. Började veckan med att advent pyssla om huset, städa feja och pynta. Det är något jag verkligen gillar. Så när det väl var på plats var det ju inte sent om sidor dags att börja med ett parti av jul köttbullar.
Visst är det underbart när det lyser från fönstren och det doftar ny stekta jul köttbullar i köket. Mumma vad goda de blev. Nu dags att frysa in dem innan barnen dyker upp från skola, för då har jag nog inga kvar hemma.

Det är ju som det är...här i livet...

Hej där, nu är det mitten av veckan och jag gör väl inte så mycket just idag. Det finns egentligen massor att göra runt mig men fakta kvarstår jag vill inte, orkar inte. Så enkelt var det med det. Jag ska jobba till helgen som kommer så man kan väl passa på och vila upp sig. Min gumma från dalarna har gjort en snabb visit här i Skövde, lika härligt varje gång hon kommer.
Min son och jag har varit hos doktorn, ja det blev ju inte som vi tänkt oss. Men vi fick svar på våran frågan som snurrat runt våra huvud sen 2004, och nu är det som det är . Vi ska bara lära oss leva, förstå och omgivningen kan ju behöva en liten påminnelse om vad det är .
Nu ska jag bara koppla en stund till, sen kommer dotter och pojkvän på besök, Sara ville så gärna träffa moster innan hon for vidare i detta långa land.

Bra början på helgen.

Just nu har jag landat hemma efter ett dygn på jobbet. Jag ser lite jag egentligen skulle behöva göra, men jag blundar faktiskt. För jag tar mig en kopp kaffe kryper ner i soffan med en god bok, och så inleder jag min helg. Gäller passa på innan huset stormas av gubben och ungarna, tur man slutar lite tidigare.

Himmel runt hörnet...

Fika på Förr idag med Svärmor, Therese och Liljan Aldrig varit där, eller ja i den gamla butiken men inte den nya nu vill jag lova. Men hallå eller var det värt besöket eller vad? Tog en tugga och jag kunde bara inte förstå, det smälte i munnen på mig och det var så underbart gott. Kan inte med ord beskriva det, utan bara rekommenderar dig till att ta din kära under armen och gå dit . Resten av min dag har varit lugn och det har inte hänt så där mycket att man skulle tänka sig skriva om det.

Jobb, värk och kärleken...

Söndag kväll och man sitter på jobbet och ännu några timmar kvar att jobba, men men vad gör det när man vet att det finns en slut tid i morgon. Jag är nog en konstig prick då jag trivs bra med att jobba nätter och vara själv, men jag gör det. Så enkelt är det och svaret kan inte bli annorlunda. Visst är det tungt att veta familjen är hemma och har det mysigt men det är något man lär sig acceptera. Idag innan jobbet for man fram lite som en halter och lytter kärring tyckte jag, fanns mycket att göra, men min kropp ville inte vara med. Ärligt talat jag vill inte längre och orkar inte längre, smärtan gör mig tokig. Den håller mig vaken på nätterna, gör mig orörlig på dagarna och detta kan bara betyda en sak, ett dåligt humör kommer gärna efter det. Ibland vaknar jag av att tårar rinner för smärtan är hemsk, ibland gråter man av trötthet för man inte får sova ordentligt Ibland rinner det tårar av bara ren frustation, man känner sig så oduglig. Nu blir det att ta tag i detta och försöka ringa vårdcentralen, se vart allt kan leda. Ha det gott alla där ute nu så ska jag sova en blund eller två.

T-bax

Tror jag hann dra i handbromsen i tid denna gången, räckte med att tänka om och vända ut och och in på lite olika saker så kände jag äntligen att jag var på rätt spår. Kanske tur man stannade upp just nu, för vi går nu in i en mycket stressig period både på jobbet och i vardagen. Men jag känner mig nu stark för att fixa det med, och faktiskt lite stolt över att jag såg varningsteckena som fanns runt mig.
Nu får ni alla ha en bra lördag för det ska jag ha i soffan.

Utbränd eller vad????

Hej där, nu är det så att jag nog får skämmas lite för här har jag inte varit på ett bra tag. Det är dessvärre så att jag inte är riktigt med just nu. Har känt mig lite disträ och trött på sista tiden, tyvärr vet jag vart jag är på väg om jag inte stannar upp lite just nu. Därför tar jag nu lite mer tid för mig själv och min familj, låter sådant som kanske stressat mig utan jag vetat om det ta lite paus. Men hallå det gäller bara några dagar, till jag är på rätt spår igen. Så nu blir helgen till för vila och umgänge med familj och nära och kära. Så förhoppnings vis ses vi här igen nästa vecka. Ha det nu bra alla där ute...

Ny vecka nya utmaningar.

Hej där alla bloggare som kanske just nu kikar förbi här, hoppas ni hittar något intressant att läsa. Idag är det måndag och helgen har som vanligt gått så väldigt fort, och jag vill nog egentligen ha tre dagar till på helgen. Det känns så att när man väl gjort alla de där måsten så är helgen slut, och dagen man ville ha till att bara slappa den fanns det ingen tid till tyvärr. Men nu är det en tuff veckan med mycket jobb och ett och annat möte inbokat, så det finns inte tid till så mycket egen tid men det får väl bli i ett senare skede.
I helgen var vi på kalas för att fira två små bus pojkar, och till min häpnad följde min son med, visst var det lite mamma bestämmer men han kom med. Det är ju mycket ovanligt att han följer med någonstans alls så att säga, det är ju inget han trivs med. Tror hans Dna är mer på pappans sida, lite hemma tam och gillar soffan och x-boxet. Bara som mamma finna sig i det och låta det vara hans del av livet, och hoppas att andra intressen senare i livet. På kalaset bjöds det på god fika, och mycket skratt och prat, men tiden kom då det var dags för hemfart och lördagsmys.
Sara var inte hemma så det blev sonen och jag och hjärtat mitt, vi hyrde en film, kröp ner i soffan och bara var för resten av kvällen.
Söndagen bjöd på gott väder och lite arbete i trädgård, sen lite mer städ inomhus, tar ju aldrig slut. Sen var det fika med vänner som det var mycket längesen vi träffade, och jag lovar det är aldrig fel.
Men samlar vi vår krafter för i natt är det jobb och i morgon efter jobb är det föräldrar möte, och jag som mamma är nyfiken på det nya betygsystemet, vi ska äntligen få reda på hur det liggger till.
Ha det gott där ute nu alla så höres vi snart igen, när allt är lite mindre rörigt.

Hum bugg vad händer?

Godmorgon världen. Starten idag var så mycket bättre än i går, då det blev världskrig mellan mig och dottern min innan jag skulle till jobbet. Just då igår blev jag så trött på allt, men hon är tonåring, jag mamma. Ser man sen till statistiken inser jag att jag har en ängel, som gör mitt liv värt att leva. Tror jag lätt kan jämföra våra " världskrig" på en hand, så få har de varit.
Fast att inte ha samma värderingar och tänkesätt som mamma, är nyttigt. Att se henne växa och bli en egen individ är det som gör mest ont faktiskt. Men hallå så ska det ju inte vara, för jag är mycket stolt över det jag har producerat så att säga. Hon kommer att gå långt, och är mycket säker i sig själv och det stärker mig som mamma. Ja man förändras hela livet, och hennes tid är nu, på hennes håll och jag ska utforska världen runt mig.
Så nu går vi vidare, alltså dagen igår gjorde man av med mycket energi och egentligen skulle man behöva någonstans att tanka på nytt. Men just igår fann jag inte någon tanka station för mig. Men att få krypa ner i älsklingens famn och sluta sina ögon gjorde faktiskt susen, för idag är det en ny dag men ny energi.
Igår var jag även inne och hämtade mina nya glasögon, jag blev jättenöjd. Sen är jag ju en sådan kund jag måste gå med dem ett tag innan jag inser vad det är som inte passar. Idag känner jag lite här och där och de är väldigt starka så jag är fortfarande lite yr. Men jag hoppas det ger sig, men ska göra en sväng in i morgon till butiken. Det är ju en bra butik och mycket kunnig personal. Ett extra plus till A som gjorde mig till en nöjd kund och jag fick även lämna butiken med ett glatt leende. Men hallå man är alltid nybörjare.
Idag är det eftermiddags jobb, sen hem för att göra helg ledigt. Ta hand om er alla där ute nu.

Lovar jag arbetar som undersköterska...

Tänkte idag bjuda på lite bilder från jobbet....

söndags mys....

Idag blev det mäss besök för mig och <3 mitt, vi virrade runt där inne bland alla dessa försäljare. Det var en hel del att titta på och några tips kom allt till nytta, och man fick lite mer att lägga till lista ska göra där hemma. Vi avslutade mässan med en god kopp kaffe, och bara tittade på alla människor som gick runt där. Vi for sen hem för att prova en produkt som lovade en hel del, och ja vad ska jag säga. Den funkade väl till 89 procent men inte så väl som jag ville, fast den kunde ju användas på många ställen. Då den inte funkade där jag ville, så fick det blir till bilen. Gubben var nöjd och glad när bilarna våra lyste på garageinfarten. Ja tur för den försäljaren att det funkade i alla fall där, för annars hade jag nog åkt tillbaka med varan.
Nu har vi nyss avslutat en god söndags lunch, karrè och potatis med god gräddsås till, men ack vad slö man blir efter lite god mat. Här blir det soffan resten av kvällen. Ta hand om er all där ute.

Varför???

Nu märks det att hösten är här, allt blir så mycket mörkare och dystert. Jag är nog en människa som lider av höst depression, för jag känner mig väldigt disträ och har mycket svårt att finna mig själv när mörkret knackar på min dörr. Fast nu är det som det är, och jag tar varje dag för vad det är. Denna veckan har tiden inte haft någon paus knapp, utan det har rullat på i ett tempo som egentligen inte är nyttigt. Mina änglar har varit hos pappa, men som ni har säkert läst tio tusen gånger innan, saknar jag dem så mycket att jag ibland känner mig halv. Jobbet`s timmar har varit många och veckan har rusat i väg. Mycket händer på jobbet just nu, man kan nästan säga att vi gör en make over, och jag lovar det är mycket nytt som ska läras in och gamla groll ska begravas om man nu kan säga det så. Som tur är kom helgen till slut och nu sitter man här i soffan och bara kopplar av. Vi började helgen med ett besök på arena spa, och jag lovar att jag uppskatta det, så underbart. Frågan är bara om mitt hjärta uppskatta det, tror han blev lite rastlös för detta. Att avsluta veckan på detta vis var för mig helt underbart, och kvällen blev toppen. Sen kom lördagen och kanske den började den på fel sätt, mer än så kan ja inte säga. Men visst är det konstigt att än idag kan ord, meningar, avspegla sig i mitt gamla liv, och jag får en dejuv av mitt liv då jag inte styrde, då jag inte var medveten. Jag finner än idag det konstigt att ord kan ha sådan makt, att de kan få en ur balans, få en känna rädsla. Men som jag brukar säga huvudsaken är det är att jag ser problemet, upptäcker det och viker undan och går vidare.
Lördagen för övrigt bjöd på ett besök hos Fia och Magnus, kikade lite på deras ny pärla, måste säga där har de gjort ett kap. Gott kaffe och bulle blev det sen, och lite snack hit och dit. Alltid lika trevligt, att få slå sig ner med en kopp kaffe oss hjärtats släkt.
Ja lova mig nu att ni tar hand om er och att kvällen blir en underbar upplevelser..

Helg som gick och veckan som kom...

Hej där ute alla vänner och bekanta. Nu är det en ny vecka med nya möjligheter, och jag har faktiskt bara än så länge positiv inställning till denna veckan. Kan ju blir ändring på det ju mer man låter veckan gå, men än håller vi hårt i den positiva andan som flyger förbi.
Helgen som varit har varit toppen, även om den gick lite fort tycket jag.
Lördagen var inbokad sen länge, alltså vi skulle till Tibro, på möbeldagarna, något jag tidigare missat, med vilje eller inte det vet jag inte. Efter första besöket på Mio lagerrensning insåg jag snabbt varför jag valt att hålla mig där ifrån. Folk var ju som galna och jag funderade på om de inte kunde vara mordiska också, för tänk om du råka slänga ett getöga på en soffa någon redan paxat, ja undra vad som hände då? Man måste nog ha varit där för att upplevelsen jag och Roger kände, ska kunna beskrivas i ord och någon ska förstå. Vi lämnade detta kaos mycket fort och begav oss till lite lugnare möbelaffärer, och tro det eller ej, men vi hitta det vi sökte och kunde lämna Tibro med ett mål uppnått.
Fika blev det lite under denna dag också, både Roger`s syster och mamma fick äran av ett besöka av oss. Alltid trevligt att få slänga lite ord och höra hur livet snurrar på för familjen, veckorna går så fort man hinner inte riktigt med det just samtalet till anhöriga eller vänner för att kolla läget så att säga.
Resten av helgen blev lite av slit och släng, mycket skulle ut och hemmet skulle förändras. Men nu är vi i mål med två rum av fyra på nedervåningen, tar har ju tagit tre år, stressa är inte bra. Man tar en sak i taget ni vet. Nu ska jag forsätt lite här hemma innan jobb och annat drar i mig, så sköt om er alla så höres vi snart igen.

Kaffe är vinnaren...

Idag var det full fart på morgonen, som det ska när barnen är här. Kö på toaletten, fön som väsnas när man vill se nyheterna, sonens täcke dras runt huset. Ja ni kanske kan förstå kaoset, men faktiskt gillar jag det. Jag började sent idag och hade planerat in ett efter längtat mötet med en vän men det blev inte av, sorgligt nog. Men det är ju så ibland, många bollar i luften blir ofta ett snävt schema. Sonen passade på att besöka vårdcentralen, sen be mamma snällt om skjuts upp till berget, men cykel på lift. Måste jag ju förstå det är ju jobbigt upp dit. Kaffe längtan blev stor och jag chansade på att min vän K var hemma för en kopp kaffe och lite kärring tjat, vilken tur hon var hemma. Tänk vad skönt det är ibland och bara sitt där och ventiler vad som händer i omvärlden och reflektera över hur olika vi kan vara, men ändå så lika.
Fick höra på nyheterna idag att mycket kaffe håller depressionen borta, hallå eller då är jag i säker hamn vill jag säga. Äntligen kan jag ge svar på tal, då någon klagar på min kaffe konsumtion. Kanon bra tycker jag, för visst finns ni där ute, som klagar på min mängd kaffe, jag vet och ni med.

Inte mycket att tillägga idag...

Vaknar denna ledig dag av att min son kommer in genom ytter dörren, han skulle ju lämna väskorna innan han skulle till skolan. Men klockan var ju ändå kvart över åtta och kanske det var dag satt komma upp och ta tag i dagen. Hade inte mycket planerat just denna ledig dag, och faktiskt mycket skönt. Inte ett uns av städning fanns det att ta tag i då min underbara älskling och min vän j gjort fint hus tills det jag kom hem. Ovanligt var det, men konstigt nog kände jag en inre lugn och dagen smög sig sakta framåt och jag tog den bara för vad den var. Sådan dagar är underbara och jag värdesätter dem faktisk. Men det finns då inte mycket att berätta om denna dagen utan ni får roa er med annat. Ta nu hand om er.

Kaos eller ingen som förstår mig....

När man vaknar på morgonen, kan man aldrig föreställa sig hur dagen blir. Kanske är det bäst så det kan ju vara skrämmande om man visste. Jag har inte varit på det bästa humör idag, har känt mig lite nere och har nog bara hatat det mesta idag. Vad det beror på har jag ingen aning om, fast jag har mina tankar och funderingar över det. Som jag sa till en vän häromdagen att man måste tillåta sig ha sådan här dagar, då man bara känner sig så nere. Fast jag vet inte om det är just så att jag inte vet varför, för egentligen vet jag. Men har ingen lust att dela med mig om det, utan det är mina egna moster jag får kämpa med.
Nu är det ju inte bara detta som har hänt just idag, för jag har ju faktiskt åkt till jobbet, och där ska jag vara tills i morgon. Känns konstigt nog skönt att vara här, det känns som jag just här kan koppla bort allt som snurrar i mina tankar utan man jobbar och tankarna får inte någon plats.
Ha det nu gott ...

Vuxen mobbing...

Hej där, nu är det Fredagskväll och man har just kommit hem från jobbet. Älsklingen hade gjort i ordning kvälls fika så det var bara och sjunka ner i soffan. På jobbet var stämningen inte så där på topp, och det är väl så att vi alla inte kan vara glada jämt det förstår jag. Men vet faktiskt inte vad det är, när man känner att man inte är där eller inte räknas. Det känns så konstigt och det är faktiskt nästan som mobbing på vuxen nivå. Tyvärr är det inte något jag bara vräker ut mig utan jag har sett på nära håll, rentav även känt av det.
Tycker inte det är ok, och vet inte hur man ska komma åt ett sådant problem, men känner ändå att så här kan det inte vara på en arbetsplats. Ingen säger att du behöver älska den du jobbar med, utan bara respektera den du jobbar med, försöka förstå, kan man inte så för ett försöka att bara låta det rinna av dig. Det som gäller där jag jobbar är nog att man ska i den största utsträckningen få brukarna må bra, följa de regler vi har och utifrån dem jobba.
Kanske är detta bara en dröm jag har om min arbetsplats, men jag måste tro det finns en lösning, annars är risken att vi är några som ger upp.
Nog pratat om det, nu ska jag koppla av lite i soffa, sen blir det sängen inför en helg på jobbet.

Någon idè

Har idag haft ledig dag, men det innebär ju i sin tur att jag ska jobba hela helgen så jag vet inte riktigt vad jag fördrar. Min lediga dag har gått åt till att försöka surfa runt och kika efter lite presenter. Det är så att Roger`s Syskon pojkar snart fyller år och jag kan inte komma på vad vi ska köpa. Hade kommit på något till julklapp, men den iden gav jag idag bort till min svägerska så hon kunde ge dem det i födelsedagspresent. Snällt ja...men nu står ju jag här? Någon som har en eller två idéer för jag har ingen känns det som .
Vid lunch tid kom min dotter och hennes pojkvän, alltid roligt när de kommet till mamma när det inte här min vecka. Jag saknar dem så mina änglar när de är hos pappa, samtidigt som det kanske kan vara skönt, men då bara för några dagar.
Nu står maten i ugnen och jag väntar bara på min älskade gubbe så vi kan äta lite. Sen blir det en promenad om jag får lova att bestämma vem vet...
Ha det nu gott alla där ute..kram

Rökfri, förvirrad in i minsta detalj...

Måndag morgon, och ännu är jag rök fri, och det funkar, även om jag ibland får mina dalar och då är jag inte lätt att leva med. Idag är det ett natt pass som väntar på jobbet, och jag vet inte riktigt vad som väntar mig då jag vet att jag ska jobba ihop med just henne. Men hallå skärp dig nu säger jag till mig själv. Jag kan vara proffs och inte blanda i hop privat och arbeta, gäller bara satsa hundra och kämpa på.
Vet att jag tydligen har varit lite snurrig den sista tiden, och jag har väl inget att skylla på men jag skyller dock ändå på att jag slutat röka. För vad det än innebär så är hjärnan inte med till hundra procent, och jag hoppas bara alla kan ha överseende för detta. Lita på att jag blir bättre med tiden och jag ska kämpa mig förbi dessa hinder och ärligt talat är det inget stort hinder i jämförelse med vad jag är van vid.
Har idag börjat kampen mot sjukhuset, vet vad jag vill ha svar på, men om jag får det får nog bara tiden utvisa, men dock håller jag tummarna. Fast visst är det konstigt att man ska behöva kämpa, ringa och utgöra strid, för att komma någonstans. Det är tur man är frisk så man orkar, men hur i sjutton gör de äldre? Eller de utan någon anhörig mur runt sig? Det var som jag fick höra idag på nyheterna att man upptäckt att cancervården är olika för olika människor. Alltså man har sett det som är högutbildade får en annorlunda vård än de mindre utbildade? Förstår ni vad jag menar? Det är inte klokt då Sverige ska stå för lika vård till alla...
Ja det får bli mina sista ord idag, nu är det lite hit och dit innan jag ska jobba. Ta hans om där ute nu....

Livet rullar på....

Nu har veckan snart nått sitt mål, och helgen har gått mycket fort. Ibland undrar man vad man fyller en helg med egentligen. Just denna helgen har det varit lite av varje, och jag har väl hunnit med det mesta jag velat. Ibland är jag lite rädd för att jag ska uppfattas tråkig då jag mest sitter här och pysslar i mitt hem, eller är där för med mina barn. Men så är det nog, men jag ska väl sakta försöka komma igång och hitta något som jag kan ha som intresse och som jag och min gubbe kan göra tillsammans. Men man har ju vigt nästan 17 år av sitt liv för sina barn, och det är inte så lätt att sudda bort den starka delen i livet.
Nu har i alla fall sonen åkt till sin far, och min dotter kommit hem från G. Så en kommer en åker, men jag hoppas få en mysig söndagskväll med familjen min. Sen blir det en tuff vecka med mycket jobb och en hel del konflikter eller vad man nu ska säga. Jag vet inte hur jag ska ställa mig i allt som sker på jobbet, men jag är hundra procent säker på att jag står bakom det beslut jag tagit. Man får aldrig glömma att hela organisationen inom omvårdnaden är i ett vägskäl och det blir vi som personal som får orka med alla förändringar som görs. Vi ska orka både för oss och våra brukare så enkelt är det.
Ha det nu underbart och sköt om er alla där ute så höres vi i veckan som kommer.

Dessa tankar kanske inte skulle skrivas...

Idag har det varit en ledig dag, och man har varit lite hit och dit. Men ändå har jag hunnit fått mina tankar upp och ner, alltid tycks mina tankar finnas inom ramarna för att poppa upp då och då. Det jag har kommit fram till idag är att det görs mycket i huset av kvinnan som kanske inte alltid syns, och då inte heller uppskattas, för det syns ju inte. Men jag känner mig som navet i familjen på berget, och undrar ibland vad som skulle hända om just jag bara sluta vara navet för en dag. Men jag har nog ett svar på det redan. Nu vill jag inte på något vis klampa ner på någon, för det finns guldkorn, och männen drar sitt strå till stacken. Alltså förstår ni ? Jag vill inte få detta till någon kamp mellan vem som gör mest och vem som inte hjälper till. Utan det jag vill framhäva är nog att du ska se vad din partner gör, uppskatta det lilla som händer. Att ta någon för givet är något som händer så fort, men gör det inte. Ni ser inte ens jag vet var jag vill hamna i detta, utan jag bara vill på något sätt vill säga ...
Ja ja men vad gör det att mina tankar vandrar, nu vet jag vad jag gör för familjen, jag styr upp den, lagar den mesta maten, ser till att barnen är hela och rena, att maten står på bordet när den hungriga armen kommer hem. Alltså jag klappar mig själv på axeln, och sträcker på mig. Det var väl dit jag ville komma, och sen bara säga att hemmet kan vara som ett pussel som det hela tiden saknas bitar till.

Ha ha fatta ni vad jag ville ha sagt idag?
Ja nu vet ni, nu lockar hemmet igen. Sen blir det mys i soffan med hjärtat mitt, när han kommer hem. Ha det gott allihopa.

Vilka ord? Vad händer? Inget.......

Hej där alla läsare, hoppas eran helg varit toppen. Min helg har jag spenderat på jobbet, och bara varit hemma några få timmar mellan passen. Fördelen är att helgen går fort och man snart är inne på en ny vecka, och för mig innebär det en vecka med barn. Så jag längtar efter dem, kanske konstigt då jag kan prata med dem varje dag. Men älskar verkligen att den veckan de är hos mig, då är det många rutiner som ska följas, och man har kontroll från morgon till kväll. Den veckan barnen inte är här, släpper man det mesta rutiner blir till kaos.

Nu i veckan är det tandläkaren som ska få besök av mig, och jag får hoppas han blir gladare än jag. För jag hatar verkligen att gå dit och jag får verkligen kämpa för att komma över min skräck innan jag skuttar in där. Kan ju inte påstå de får ett leende från mig, under mitt besök där. Jag tror inte det står så mycket mer i min almanacka denna vecka, får jag hoppas. Ja kanske något besök på banken osv, men snart är jag klar med mitt mål.

Inget ovanligt i dag...

Ledig dag just idag, och hade nog tänkt mig lite sovmorgon. Men är man mamma så har man alltid jour och så även idag. Dottern hade glömt sina skor hemma hos mig så det var bara att ge sig iväg till arenan och leverera skorna. Så började den dagen, och hade nog bara velat lagt mig i sängen när jag kom hem igen. Men jag har alltid haft svårt för det, är jag väl uppe är det bara att fortsätta dagen. Så det blev lite av det vanliga plick och plock, samtidigt som TV gick i bakgrunden. I eftermiddag blir det den sväng till stan för lite ärenden och sen hem och får att göra lite god mat till hjärtat som kommer hem efter en dag på jobbet.
Som ni ser bjuder inte min dag på så mycket överraskningar, men man får ta det för vad det är, och bara koppla av. Ha det gott nu alla där ute, så ses vi här snart igen...

Lite tankar i ett tyst hus...

Hej där världen, nu är huset still och jag är alldeles ensam hemma. Just idag är jag ledig från jobbet och försöker bara njuta av att inte behöva göra något. Men visst är det konstigt att det alltid finns massa måsten som plockar på min uppmärksamhet, det är väl tur att disk och tvätt inte kan prata för då hade ropen varit många i detta hus. Alltid när jag har har jobbat många dagspass, blir det så mycket lidande här hemma. Fast jag har funderat på om man inte har för mycket saker, och vad som skulle hända om man började i ena änden och bara slängde saker man inte använt på ett eller två år? Frågan är om man skulle klara det, eller om det skulle bli en massa funderingar och man skulle tveka ? Det är väl en bra fråga denna Fredag? Kanske någon har ett svar, då tycker jag du ska skriva ner det i en kommentar.

Igår råkade en lite kille ut för en liten olycka i skolan, och vi var allt lite oroliga. Roger är morbror till den lilla killen, och under den korta tiden jag känt honom har han satt sin prägel hos mig med. vi hade telefon kontakt under kvällen och tillslut hade han blivit utskriven. Han hade slagit i bakhuvudet i en gunga och varit borta i cirka tio minuter så jag förstår det hade honom under observation. Men allt slutade lyckligt och familjen kom hem till slut, dock sent men hem kom de. Så idag hoppas jag han mår bättre och får vara hemma med mamma och bara vara. Men barn har en förmåga att friskna till och skolan lockar nog redan dagen efter, så det visare sig vilket steg han tog i dag.

Helgen som kommer är som vanligt upptagen och många saker ska hinnas med, och jag försöker planera så gott det går, och tror det eller ej, vi har fått ihop det. Men jag säger en ska livet är som ett pussel, bit för bit ska man lägga det, och det verkar som det inte är fulländat förrän den dagen du ligger tio meter ner i jorden.

Ta nu hand om er alla där ute så ses vi eller höres vi snart igen.

Inte något vettigt att säga...

Jag tycks alltid missa några dagar hit och dit i mitt bloggande, men vad gör det ? Just nu är det mycket i mitt liv med jobb och ungar, så det går som på räls vill jag lova. Har valt att jobba en massa dagtider denna vecka, och det de långa dagarna med tunga lyft gör sig påmind i min nacke. Fast i dag ska man inte klaga, utan vara glad du har ett jobb att gå till och sen försöka göra det bästa av situationen Kvällen knackar nu på min dörr och snart är det helg, och det är inte ovanligt att vi har mycket att göra som vanligt. Det är tur man har en almanacka med mycket plats för att skriva. Men nu ska jag säga god natt och önskar er alla där ute en underbar kväll.

Släkträff i åsk hetta...

Söndag eftermiddag, dagen har sakta tagit sig fram. Just idag är man förvånad över vilka muskler man har, för jag kan tala om att jag visste det inte innan. För att ni ska förstå vad jag menar är det så att vi går hade en släktsammankomst på Roger`s sida, och det blev brännboll. Ja det låter väl inte mycket, men aj aj, det vill jag lova, mina muskler säger ifrån idag. Det är så jag menar att det gör ont på ställen jag inte ens visste jag hade muskler ha ha. Men det var mycket trevligt, och det vackra vädret höll i sig, i början såg det lite skumt ut, men det klarna upp och det blev åskhetta i stället hela tiden vi var där. Så svetten lackade under brännbolls matchen, och man kände man levde. Min dotter är stolt över sin mamma, hon trodde nog aldrig hon skulle få se sin mamma göra en birde rätt ner i marken. Men jag blev lite taggade och jag gav allt i denna match. Tyvärr hjälpte det inte ett skvatt då vi förlorade, men vi hade väldigt roligt. Sen blev det grillat och vila någon timme, innan nästa lek var i framfart. Då var det dags för femkamp, och det var ett fanatiskt jobb av de som ordnat detta. Denna gång gick det bättre och jag var en del av det vinnande teamet.
Så dagen i dag är vi lite halta och lyta, även gubben min har ont, han sträckte sitt lår under matchen och idag är det en svullnad på det dubbla vill jag lova. Men nu haltar vi vidare in i kvällen och den blir framför soffan i lugn och ro, och inte mycket kan få mig att ändra på det.
Nu tar ni hand om er alla där ute, så får vi se när nya ord blir inpräntade här nästa vecka.

Brad Paisley.

Nu har vi landat hemma efter våran snabba tripp till Stockholm, men det har varit efterlängtat sen den dagen hjärtat mitt bjöd mig på biljetten. Så nu hade vi verkligen längtat och resan nått sitt slut. Vi kom till ett soligt Stockholm, och vi njöt en stund på ett ute café, innan vi tog våra steg mot Cirkus och letade reda på våra platser. Kvällen var fantastisk, och när Brad Paisley äntrade scenen blev allt överförväntan. Kan inte med ord beskriva vilken fantastisk kväll det var, och att ha fått delat den med min älskling gjorde den bara mer komplett. När country musiken ljöd genom väggarna och min vän J fick gåshud, då förstod jag att detta nog var en toppen ide, och ett bra slut för denna sommar.
Vi for upp på förmiddagen och stannade till hos min underbara gumma, som bjöd oss på lite 11 fika, och gav oss ny energi till de ytterligare milen som skulles köras. Hemma var vi inte förrän vid halv tre på natten, men trött och nöjda kröp vi ner i sängen och somnade direkt.
Nu knackar snart helgen på dörren och då blir det lite träff med släkten och pyssla här hemma, mitt kära boende behöver lite omsorg, tyvärr finns inte så mycket pengar men vi försöker sakta få det del för del blir bra. Ta nu hand om er alla där ute.

Tiden som bara försvann....

Ja nu har tiden återigen bara sprungit i väg, och jag kan inte bara fatta detta. Redan nästa veckan börjar mina änglar skolan, och veckan är full av aktiviteter. Mycket är bokat sen lång tid tillbaka, och man inser hur fort man glömmer bort hur det är att pussla ihop tiderna. För övrigt har inte mycket hänt, mer än att man jobbar och jobbar, och hemma tar vardagen över direkt när man kliver innan för dörren. Mina barn har ju varit hos pappa nu i fyra veckor, så som det ska vara på sommaren, men hallå eller? Jag saknar dem, men vet också att det är förändringar på gång, då åldern på mina änglar innebär att jag sakta ska släppa taget, och låta dem bli vuxna och mamma inte alltid finns där. Det som skrämmer mig är nog att jag inser att jag får mer och mer fritid för mig själv, och faktiskt har jag ingen aning om vad jag ska fylla den med. Några intressen har jag inte införskaffat mig, då jag inte tyckt tiden funnits, barnen och deras välmående har ju varit min priotering och jag har satt mig själv på andra plats. Men nu finns det mer för tid för mig och mitt liv får lite förändringar, men jag lovar än släpper jag inte taget om min änglar och det kommer jag aldrig göra, men jag får lov att backa ett steg och låta dem utvecklas i sin egna takt. Nästa veckan står lite annat i min agenda, och det vill jag nog kalla min egna tid. Då tillsammans med mitt hjärta och våran bästa vän. Teamet så att säga. Nu får ni alla ha det gott där ute så höres vi snart igen.

Stegen ingen såg...

Du tog mig i min famn, när hela världen gungade.
Dina händer styrde mina steg, lärde mig rätt och fel.
Du mättande min hunger.
Men något saknades.
Åren gick och kärleken uteblev.
Jag sökte och sökte.
Aldrig fann jag den.
Ingen såg mina tappra försök att finna den.
Skuggan fanns runt mig.
Livet snurrade runt mig.
Kändes som jag stod utanför.
Vagnarna rullade, men aldrig klev jag upp i dem.
Mina steg och misstag blev många.
Men jag ropade ju bara på hjälp.
Var ju bara ett barn som ingen älskade.

Regn och rusk...

Vädret har verkligen visat sig från alla dess möjliga sidor den sista tiden, och man bara undrar hur detta ska sluta egentligen. Ena dagen är det varm och kvavt, någon dag senare står regnet som spö i backen, och kylan tränger in i märgen. Man kan undrar vad som menas med att löven börjar skifta färg och temperaturen står på 10 grader på morgonen. I detta kan mycket tankar gå och man blir allt lite fundersam, men inget att hänga läpp för utan bara ta det som det kommer.
Veckan har rullat på och snart är det helg, och det innebär ledighet skönt tycker jag, bara koppla av och vara är inte helt fel.
Idag har vi tydligen haft besök av just H, det var inget vi föredrog, och varje gång jag ser hennes bil blir jag lite rädd och kan inte förstå varför hon ska vara så närma mig hela tiden. Vad är det hon vill mig det kan jag inte heller förstå. Min älskade R hade varit ute och prata med henne, troligen lyssnade hon inte heller på honom. Men jag älskar att han finns där för mig, och stöttar upp mig när hon gör sina närmande och gör mig nervös.
Men livet går vidare och varje dag tar vi nya steg tillsammans och detta känns bra och tryggt att vandra livets väg med Mitt hjärta närma mig.

Idag...inte mycket...

Nu är huset tomt, min underbara gumman har nu åkt hem, så nu dröjer det nog ett tag till jag ser henne igen. Idag händer inte mycket, man får väl ta och åka och jobba lite senare, tyvärr börjar jag inte förrän mitt hjärtat slutar, men det är väl så det är. Verkligheten tar tag i en och ännu en gång inser jag hur viktigt det är att ta tag i de minuter som ges till varandra. Tyvärr har jag varit lite bortkopplad om man kan säga så, något har stört min sfär, men jag hoppas ändå jag klara av vardagen och vad den bjuder på.
Inte mycket mer att till lägga för denna gången, utan nu ska jag umgås med min dotter och bara slappa innan jobbet tar över. Ha det gott alla där ute...

En helt vanlig måndag???

Hej där idag är det en ny vecka framför oss, och det känns skönt tycker jag. Helgen har varit fylld med aktiviteter och helgen har gått fram med stormsteg. Det har varit trädgårdsarbete, umgåtts med vänner och där emellan lyssnat på regnet som öst ner.
Måndagen började bra då jag skulle besiktiga min lilla bil, kände kanske att det inte skulle gå men hoppet överger en aldrig så är det vill jag lova. Tyvärr gömde sig nog hoppet just denna dagen, och det gick inte så bra. Blir att om besiktiga den, och se vad jag ska göra med den. Tur är att älsklingen har köpt en bättre bil och min pärla kan gå på semester så att säga. Så dagen idag består lite av plick och plock, sen måste jag se till att komma iväg till min pappas grav, var längesen så man får nästan får skämmas. Men det är alltid vardagens stress som tar min tid, och det finns inte mycket kvar på dygnets alla timmar när jag väl får en stund över för mig själv. Nej nu blir det kaffe och begrunda dagens måste som finns bakom hörnet så att säga. Ha det gott nu allihopa.

Veckan som bara gick

Hej igen.
Nu var det ett tag sen jag skrev, men jag lovar att det inte är av lathet utan faktiskt så att man jobbat och jobbat, men det är väl bara ok skulle jag tro. Denna veckan har ju mitt hjärta haft semester, så man har kommit hem till städa och fint hus. Vill lova att det är underbart, att som kvinna se vännen och gubben som ett team och se vilka förändringar som sker när man jobbar det är roligt det. Känns gott i hjärtat så att säga. I veckan har vi haft besök av svägerskan, tyvärr har ryggen hennes spökat och jag tycker så synd om henne, men hon orkade med ett besök i skultorps sjön. Var gott att få busa och rå om lilla shade vid bryggan och mycket skratt blev det. Torsdagen blev det en dag för bara mig och hjärtat, packade picknick väskan och for till Brevik. Solen sken och vi bara njöt av varandra och det underbara varma vattnet. Med sand mellan tårna och ett lyckligt leende tog vi oss hem, men först gjorde vi ett stopp hos F och M på lite mer kaffe och bara tjata lite. Mysigt när allt kan vara så enkelt tycker jag.
Fick senare i veckan reda på att vår underbara T fått åka in med ambulans till sjukhuset pga sina smärtor i ryggen, vi blev båda två lite tagna på sängen då ingen hade ringt och talat om detta för oss utan man fått läsa sig till det. Men kommunikation idag kanske funkar så, ärligt talat jag vet inte. Vi hoppas nu bara hon blir bättre och vi snart få höra från henne.
Det som händer just annars är lite trädgårdsarbete, och lite mys med min gumman som är ner på besök, så dagarna kommer nog att gå. Sen ska vi snart ha en lite sammankomst med syskon till R, ännu är det inte bestämt vilka som kommer eller inte, men jag tror det blir bra i slut ändan. Själv tycker jag det ska bli roligt att träffa alla syskon till mitt hjärta för en kväll och bara få vara tillsammans, vi lever ju alla ett stressigt familjeliv och vardagen har ju oss i ett lås så att säga. Men roligt när man har något att se framemot.
Då jag själv inte har någon familj,är jag glad över att se andra ha det. Jag värna mycket om att värme ska infinna sig mellan familjemedlemmar då jag vet hur svårt det blir när stridigheter tar över. Man förlorar så mycket, och långvariga stridigheter kan göra en så bitter och trött, att man bara känner för att blunda och gå vidare. Så som jag brukar säga, tänk alltid positivt, var rädd om dina barn, beröm deras framsteg, le för varje dag de gör något bra. Visa ditt stöd när något går fel, räck ut din hand istället för att stjälpa. Nej nu ska jag dricka lite mer kaffe sen blir det väl trädgården en stund. Ha det gott alla där ute..

Uppsala resan i Bilder...

Här kommer lite bilder från resan vi gjorde till SM i Boul, alltså till Uppsala. Här sitter hjärtat mitt och njuter av en glass i hamnen i Aksersund. Alltså på vägen hem.
Här är spelar paret, Jörgen och Marie
Här satsar Leif på en vinnar chans...
Det är ju självklart jag skulle följa med matte, mattes famn är trygg när sjön är nära.
Här utanför Bälinge hade Jörgen, Marie och Patrik hyrt en stuga, den låg helt underbart. Var bara ställa sig på altanen och fiska.
Hotellet för natten, tyvärr var ju frukost buffén ett stort skämt, men jag lyckas ju tala om det för dem, och det visade sig ju vara positivt.
Födelsedagsbarnet Fia, vårat första mål på vägen upp mot Uppsala.

Tillbaka till verkligheten.

Nu har tiden sprungit i väg igen, och man missat skriv något på ett par dagar. Men sanningen är det att jag nu gjort mitt första pass på jobbet efter fyra veckors semester. Skönt på ett sätt att äntligen ha vardagen tillbaka i livet igen. Sen är det tyvärr så att älsklingen har semester och då känns det lite segt att gå upp medans hjärtat ligger kvar i sängen. Men det är ju en del av vardagen som alltid kommer vara.
Nu lite tillbaka blick på vad som hänt, sen sist. Veckan som varit har jag mest skjutsat min dotter till och från jobbet, och det splittrar ju dagen lite. Men vad gör det när det är för sitt barn man gör detta. Sen kom helgen, det var inte så mycket inbokat, men allt kan ju ändras? Söndagen var det ett kalas inbokat hos Fia, hon skulle ju grattas då hon fyllde år. Innan vi for dit fick vi en idè, det var ju SM i Boul i Uppsala, och hjärtat var lite sugen på att åka. Han hade nog planerat att åka senare i veckan, men vi bestämde oss snabbt för att njuta av de två sista dagarna vi hade ihop. Så snipp snapp så var hotell beställt och direkt efter kalaset for vi iväg. Att vi hade två underbara dagar ihop kan ni ju bara gissa. Det var helt underbart och vi bara var vi två, lovar att vi snart få göra något sådant här igen.
Hemma var vi vid sex tiden på Måndag kväll, trötta men nöjda med dagarna tillsammans med min älskling.
Tisdag nalkades jobb och det var ju en bra dag att börja jobba på, Borås stod på listan. Så det var bara in på jobbet och plocka ihop lite sen sätta oss i bilen och köra ner till Djurparken. Väl hemma igen hade hjärtat gjort mat och kaffe, kan ju inte bli mer än underbart. Tyvärr skriker min rygg aj aj, och jag kan inte göra så mycket åt det nu. Kvällen blir lugn i soffan och bara vara, för i morgon är det dags för jobb igen.

Inte så mycket att säga om dagen kanske??

Torsdagen har knackat på min dörr, och sakta börjar man inse att denna semester är över, och man ska jobba ett år innan man kan vara ledig igen. Men jag fäller inga tårar för det, är glad jag har ett jag jobb och ändå ibland längtar jag faktiskt dit. Har lite planer på att få ut så mycket av mina få lediga stunder under året som är kvar. Försöka fånga minuterna som svingar sig förbi, än vet jag inte hur. Men har lite små planer på hur det ska gå till, och har även kommit på att det inte alltid behöver kosta så mycket. Handlar nog mest om att lära sig lägga om sitt liv lite, att tänka i en annan bana. Så det är nog vad jag ska försöka göra tänkte jag, det är mitt mål. På min resa ska jag har mitt hjärta, tillsammans ska vi ta tag i de få stunder vi har.

Idag har jag varit på kaffe hos min väninna Katta, alltid lika trevligt, har så mycket att prata om och det går fort kaffestunden så att säga. Kanske jag skulle säga att jag började dagen med att agera Taxi åt min dotter, hon har ju en bit till sitt jobb och klart man ställer upp. Som mamma har man många olika roller i livet och det tar aldrig slut, och det är jag tacksam för.

Så nu har eftermiddagen tagit sig in denna torsdag och jag börjar planerar lite middag, och kvällens olika aktiviteter. Men just nu känner jag bara för att vara om så för en minut till och det har jag nog rätt till tycker jag. Min kropp har inte varit på min sida alls, och värken har återigen blivit min ovän, och jag svär högt på den i bland. Men vad ska man göra? Ja inte hjälper det att gnälla och tjuta för det utan för mig gäller det att ta dagen i mitt egna tempo och bara flyta på.

Så ta hand om er nu alla där ute, så höres vi snart igen.

Hemma igan...

Tänk vad dagarna går, nu har vi varit hemma i två dagar och man har bara haft måste sen första dagen. Men det är väl så det ska vara, man reser bort och kopplar av, sen väl hemma är det dags för tvätt och annat som huset bjuder på. Men jag ska inte klaga jag känner att det är lagom att ha lite pyssel dessa dagar, för snart börjar man ju jobba och då finns det inte tid för det där över det ovanliga om ni förstår vad jag menar.
Att vakan i min egen säng var underbar, och att ha toaletten bara steg från sovrummet är ju underbart, men det är ju ett i lands problem tycker jag. För vi fixade ju två veckor i husvagn utan rinnande vatten och toaletten 400 meter bort. Så ni ser allt går att lösa. Det viktigaste för mig är att jag alltid finner ro där jag befinner mig, ja det blir som en komplett själ resa att resa dit upp tycker jag. Så hur det blir nästa sommar återstår och se för kommer vi dit nästa år blir det för femte året, men än hinner det blåsa många vindar i seglerna.
Idag blir det inte mycket gjort, funderar på om jag ska baka bullar man än har jag inte kommit dit, igår blev det hembakat bröd och det var jättegott, faktiskt är jag nog lite duktig skulle jag tro.
Nej nu ska jag vakna till liv här och bara vara för att senare hämta dottern min, och sen invänta Älsklingen, blir stackars J som får slita med mig idag.

Murarna faller...

Nu börjar snart denna två veckors semester ta slut, och visst känns det vemodigt. Visst kan jag erkänna att det har funnits en viss hemlängtan de sista dagarna, men nu är det bara timmar kvar och då känns det tråkigt tycker jag. Idag var det Veteran bilsmarknad i Askersund, fanns mycket fint att vila ögonen på. Sen blev det en glass i hamnen, det blev dock en lite längre stund. För det bjöds på musik och annat skoj vid stora scenen, så vi satt där en stund i solgasset och bara njöt.
Kvällen bestod av en tur på sjön med kanot, och det var många skratt som bjöds men ingen som ramla i. Avslutade denna kväll med en runda i Minigolf och jag förlora och vem som van behöver jag inte säga skulle jag tro.

Men det som idag fick mig ur balans, var att just H kom upp och förstörde min frid. Jag har sakta byggt upp en fristad här upp, har allt känt mig trygg, vetat att här når hon mig inte. Men idag dök H upp från ingenstans. Kände genast mina nerver på utsidan, och ville bara gömma mig. Tur var det att vi var på väg från vagnen och kunde förklara att vi var på väg åt annat håll. Vi pratade om ditt och datt och jag försökte vara trevlig, men ändå kände jag mina murar falla. Men när vi lämnat H där och gett oss ut på sjön, förstod vi att hon skulle leta reda på Vagnen våran. Varför kan man undra? Ja vem vet vad hon kan hitta på med detta.

Nu är det slut bloggat från Askersund och jag önskar er alla en fortsatt trevlig sommar, själv ska jag vara ledig en vecka till sen är det jobb som gäller.

Fika, bad och sol...

Tiden springer i väg och jag glömmer allt mer än ofta att blogga, men vi skyller på semester. Nu är snart våra två veckor på Husabergsudde snart slut, och det är med vis vemod man lämnar detta bakom sig. Men om alla planer går i lås kommer vi nog åter nästa år, men det är jo som sagt många vindar som ska blåsa igenom livet först.
Vi har firat mitt hjärta här upp, och det var hur trevligt som helst. Alla hans systrar kom med respektive, och barn. Vi blev många i förtältet, men som tur var solen framme och att sitta ute funkade kanon. Det blev fika, bad och sen avslutade vi kvällen med att gå och äta, mycket trevligt. Många skratt avlöpte varandra under kvällen, och kl blev sent innan alla for vägen hem.
Sen har veckan bara gått framåt i ett sakta tempo, och det är ju det som är semester. Nu väntar vi besök från Skövde och det är dags att slå på kaffe kannan. Ta hand om er alla där ute, själv ska jag senare ut i solen igen.

Godmorgon

Varje del av min kropp gör ett utbrott just nu, varje rörelse gör så ont. Har suttit en stund själv i förtältet, hört de andras susande inifrån vagnen. Det är inte roligt när man måste gå upp bara för kropp är så öm att det gör ont att ligga ner. För det är ju så skönt att ligga och dra sig brevid sin älskling på morgonen, och bara mysa. Men när alla rörelser känns som elchocker i kroppen då ger man gärna upp och ta en stol i förtältet i stället.
Ja det var denna morgons kämpande, men det är bara tugga i det som jag brukar säga. Idag ser det ut som solen bryter igenom och vi åter kommer få en fin dag. Det blir med andra ord en härlig dag i solstolen, brygga och vattnet.
Igår fick jag en fråga och jag vet vad jag svarade. Nyfikna kan ni vara för jag kommer en dag berätta vad jag svarade på. Ta nu hand om er där ute så ska jag se om jag kan få igång kaffebrygaren.

Uppdatering av Semester livet..

Husvagnar backar in och man hör kärringar gapa och skrika på gubben vart han ska ta vägen. Själv sitter jag lugnt i mitt förtält och bara myser. Visst låter det härligt så säg, det är faktiskt halva nöjet och se andra kämpa med sina vagnar och få dem på plats. Vet ju själv att det kan vara svårt, därför skulle jag aldrig ge mig på den uppgiften så att säga. Men livet på en camping fyller en med många leende många gånger per dag, man hinner även med att drömma sig bort när man ser fina vagnar glida in på campingen och man bara önskar.
Nu har äntligen älsklingen kommit upp hit, och vi är kompletta. Känner mig så halv när han är långt ifrån mig, när han är närma då blir jag hel.
Idag blir det dans på logen, och hela campingen lever upp. Detta är ett ett sätt att leva, och man lär sig efter några år här och där. Inser mer och mer att jag inte skulle klara en semester utan just Askersunds camping, hoppas bara min älskling finner den ro jag finner här uppe. Men det skulle jag tro, för jag ser leende på honom och det betyder mycket. Just nu är han ner vid boule planen och kastar lite klot och jag tror han trivs utmärkt. Detta blir en bra vecka det känner jag på mig. Så ni alla där ute, jag tänker inte sitta här mer just nu utan jag ska bara koppla av i solen och njuta av denna dag. Ta hand om er alla där ute.

Disk kan det vara härligt det???

Vaknade till en grå morgon, men vad gör det. Semester är semester och då får man gör så gott man kan för att hitta stämningen även om det är lite grått. Efter en god frukost blev det att ta disken under armen och vandra neråt. Vill ni veta en sak, det är rätt harmoniskt att stå där och diska och samla sina tankar. Sen dyker en bekant upp och man prata lite emellan skramlet av glas och kaffekoppar. Visst låter det helt konstigt för hemma hatar jag bara disk och här kan jag tycka det är skönt att stå där, höra fåglarna kvittar över mina axlar. Känna den friska luften i mina lungor, ja kanske det låter tokigt men så är det.
Idag händer inte mycket, ja kvällen har en överraskning på g, men det är ju då det. Så nu får ni ta hand om er så ska jag, ta lite gott kaffe och en cigg och njuta av sjöutsikten från husvagnen.

Lite goa semester bilder...

Idag har solen varit framme och vi har avnjutit den, med bad och en god öl....