Nu har veckan gått och det har varit full fart hela veckan. Sen kom helgen och det stod ännu mer jobb och väntade. Ja har man hus har man alltid något och göra. Men det härligaste av allt är när man ser alla samarbeta och ser resultatet blir toppen. Vindskivor skulle målas, och häcken behövdes lite vårstädning, och det som känns skönt är att det nu på Söndag är det klart.
Vädret har ju varit toppen och man har njutit av varje minut man har kunnat vara ute, tyvärr är det väl inte alla förunnat. Då menar jag min son som just nu kämpar mot pollen, och jag lovar det är krig utan någon vinnare . Men som mamma mår man så dåligt är ens barn mår dåligt och man inte riktigt får det hela under kontroll, men jag har ändå lyckats att få fram en vit flagga så att säga. Kanske de nu kan samarbeta under resten av säsongen, något jag verkligen vill tro.
Söndagen bjöd på en lång stav promenad, ensam med musik i öronen. Vill lova det var skönt, men ack vad min kropp vår lida efteråt. Vet ju att jag egentligen ska vara rädd om min kropp nu med min diagnos och så vidare, men jag är inte beredd att ge upp hoppet än. Älsklingen var på golfbanan och slog sig igenom några hål, han trivs allt där så att säga.
Men nu är det dags för soffan resten av kvällen, för i morgon är det jobb som gäller. Ha det nu gott alla mina vänner där ute.

