Veca 24 och snart midsommar...

Nu är jag här igen och uppdaterar er lite med vad som händer lite här i vårt lilla hus. Helgen kom och den försvann lika fort som den kommer tycker jag. Var mest hemma och pysslade om hemmet lite, det blir ofta bortglömt när man jobbar så mycket som jag. Men nu är det så att jag faktiskt blev mycket bortskämd, då jag i Torsdags kväll kom hem till städat hem. Tänk vad glad man kan bli av det lilla, men dock betyder det så mycket. Min lediga fredag tog jag med ro då det inte fanns så mycket att göra i huset, som jag skrev skönt men ändå blir man gärna lite rastlös.
Fanns andra saker att ta itu med under helgen, men vädret stoppade oss och det får helt enkelt vänta tills solen bestämmer sig för att göra sitt för denna sommar.
Måndagen började jag med att ta en lång härlig promenad med mina hundar, det är ju ingen lätt promenad då min älskade Tyson drar som en oxe, men vad ska man åt det göra. Men efter en timme var vi åter inne och jag kände mig väldigt nöjd över mig själv. Jag jagar ju inga kilon, har en man som älskar mig för den jag är, rynkig eller inte. Men jag gör det för mitt egen skull och därför tror jag att det gör det hala lite roligare.
Nu dags plocka ihop lite sopor, och bege sig till Tippen, en sak är säker det är inte lätt att klara sig på att tömning varannan vecka. Fast vi källsorterar i stora mängder fylls våran lilla soptunna mycket fort. Egentligen skulle vi nog beställa större men det är ju bara dyrare. Ja det är sådant man måste tänka på när man äger hus.
Nog med skitsnack ha ha, nu ska jag kämpa vidare med denna måndag och ge mig iväg för ett dygn på jobbet.

Nationaldagen

Hej hå, nu har nationaldagen varit här och flaggorna över vårat villa område sken blå gula och vajade med vinden. Jag själv tycker nog att våran flagga och våran nationalsång är ett av det vackrast och det svenskaste av svenskt.
Man läser dagen efter i tidning hur vi runt om i Sverige har firat nationaldagen, tycker det är underbart att det firas så gott över allt. Men aldrig kan vi komma ikapp Norges stora firande skulle jag tro.
Men här hos oss blev det inte så mycket firande, kanske var tanken vi skulle till karlsborg och sett firandet där men ibland inget som man tänkt sig.
Bilen våran bestämde sig för att krångla lite, men det är ju så att man måste underhålla dem också. Vi skulle göra lite underhåll och byta bromsskivor i fram, men när man väl börjar så kan ju allt ske längst vägen. Tur är ju det att skattepengarna kom, så man kunde göra bilen färdigt. Det var ju inte så vi hade tänkt att skattepengarna skulle gå till, men en säker bil är ett måste. Så hela dagen slet Roger och J med bilen, och när det ena problemet löst dök nästa upp, så det hann nog bli kvällen innan bilen var klar. Men nu är det väl och den rullar igen så som den ska.
Tonåringarna inledde kvällen innan nationaldagen med att vara på konsert med Timbuktu, han hade en konsert i lilla Tibro och den hade tydligen varit bra. För det var nöjda ungdomar som kom hem vid tio på kvällen. Fast musik gör ju en glad det vill jag lova.
Sen var de så gulliga och hjälpte mig lite i trädgården, jag klippte gräset och G slet med trimmern, underbara ungar vill jag lova. Är så tacksam för hjälpen man får, för jag ville ju att Roger skulle slippa slita med allt då han hade fullt upp med bilen.
Men nu är veckan tillbaka på on igen och det är bara att köra igen, för min del blir det jobb och det är inte så mycket att yttra om det, utan bara köra på.
Jag hoppas ni andra där ute har det underbart och att helgen bjuder er på lite smått och gott.

Helg knackar på dörren..

Fredag morgon och jag lovar det öser ner ute, vilket är mycket synd. Vi hade ju dock bestämt att få upp de nya vindskivorna idag men det fick ju stå förbi då det regnar som om gud öppnat himlen. Men som min kära vän J sa det finnas mer helger under detta år och det är ju sant, men jag är som jag är och vill få det klart snart så jag kan gå vidare med nästa projekt i trädgården. För jag har allt lärt mig av Arga snickare ha aldrig mer än ett projekt i gång åt gången, så jag inser väl att det bara är att lära sig vänta.
I går var det besök i Göteborg och sahlgrenska, som tur var hade jag med mig min vän Katta och vi gjorde väl stan innan det var dags för ett besök på sjukhuset. Det är mycket som jag nu måste börja fundera på och trodde kanske läkaren hade några svar men så var det ju inte. Blev nog mer förvirrad än innan jag kom dit. Men som ni vet är det min Mfs som spökar och det har ju inte blivit bättre av att vissa stressa mig till max, att G alltid finns nära mig och försöker vända min värld upp och ner gör ju inte så att min Mfs blir lättre att ta till sig utan den förvärras nämnvärt av just det. Men jag måste lära mig stänga av, se de fina som jag har runt mig och helt bara ignorera G och de försök hon gör för att få kontakt med mig. Att leva med en diagnos som Mfs innebär mycket förändringar och man måste tänka två gånger innan man stressar upp sig. Kan nog upplevas tråkig av mina nära och kära ibland, särskilt när man inte alltid kan stanna för länge på kalas och annat. Men det är tur mina barn och sambo förstår mig, och de kan nästa genast se på mig när det är dags att lämna ett ställe för att åka hem till lugn och ro.
Men nu ska vi inte gräva ner oss i detta utan ta tag i helgen som kommer innebär mycket jobb och annat trevligt. Nästa veckan kommer mina underbara ungar hem och det är alltid roligt, saknar dem så mycket när de är hos pappa.
Ta hand om er där ute nu så ska jag försöka komma till affären och handla lite. Hoppas bara jag inte drunknar på vägen.